Termometrar till Weber Smokey Mountain Cooker

Jag tycker att det har varit svårt att ha bra koll på när maten är färdig i rökgrillen. Mycket kött blir rödaktigt i färgen av rökningen, vilket försvårar. Man skall inte heller lyfta på locket mer än en gång i timmen, annars släpper man ut röken. Så inför årets säsong har jag skaffat en Redi-Chek ET-73.

Den har två temperatursonder, en som fästs på grillgallret och mäter temperaturen i grillen, den andra sätts in i köttet. Sonderna är kopplade till en sändare som hänger på grillen. Mottagaren kan jag ha stående i köket eller i fickan. Det går att ställa in larmljud. Lysande! Nu kände jag att jag hade koll på läget och kunde se till att tillbehören var färdiga samtidigt.

På grillen ligger en helstekt oxfilé och tjocka revbensspjäll, smaksatta av en näve valnötter som lade på glöden. De gav en intensiv rök och en god smak.

Jästmix för surdegsbröd

Nya produkter från Jästbolaget, som väl antagligen innebär att vi hemmabagare kan "fuska" på samma sätt som professionella bagare. Jag provade receptet på Gammaldags Surdegsbröd. Resultatet blev ett mycket smakrikt, gott och aromatiskt bröd, lättlagat, men inte just den spänst och konsistens som man får när man använder riktig surdeg.

En helt OK produkt som säkert är utmärkt för den vanlige hemmabagaren. Jag kommer definitivt att prova igen och då prova med en del av mina gamla recept där jag tror att mixen skulle sitta bra.

Fisk från Apulien

Smarrigt och snabblagat från Dagens Nyheter. Bara att lägga upp spättafiléerna och strö på en blandning av parmesan, ströbröd mm och sedan snabbt in i ugnen.

Haggis, tatties and neeps

Idag var det nationalpoeten Robert Burns födelsedag. Firad med den godaste haggis jag någonsin ätit (från Taylors and Jones i Stockholm), med kålrotspuré, potatismos och rödvinssås till.

Kyckling fylld med råris, nötter och dadlar

Kulinarisk succé, kycklingen blev urgod och fyllningen var en dröm.

Jag började med att i princip göra en rårispilaff. Fräste en finhackad lök i olivolja, la i två hackade vitlöksklyftor, 1,d dl råris, 3 dl vatten och kycklingfond. Kryddade med 1 msk spiskummin och 1 msk vanlig kummin, som jag mortlade, saltade och pepprade. Puttrade på låg temperatur i ungefär en timme tills riset var klart.

Under tiden grovhackade jag en näve valnötter och 8 dadlar. När riset var klart blandade jag i nötter, dadlar, rivet skal och saft från en citron och några matskedar persilja. Denna gång använde jag en majskyckling på 1,7 kg och fyllde den till 2/3 med rårisröran. Smorde in kycklingen med smält smör, saltade, pepprade och in i 175° ugn. Det tog två timmar i ugnen.

(Baserat på ett recept ur the Guardian)

Tarte tatin med tomat

New York Times matspalter har ofta recept som ser spännande ut och inte heller alltför krångliga att laga till. Det här receptet spanade jag in för några månader sedan och har bara väntat på "rätt" tillfälle, vilket blev idag då goda vänner var här på middag. Högljutt och entusiastiskt tog de mer. Här länk till receptet.

Rimmad oxbringa med rotfruktspotpurri och äppelsås

Husmanskostskokboken från Ica lockar fram nostalgimatlagning. Det finns många gamla goda rätter som tar sin tid att laga och som förmodligen en generation eller två har tröttnat på. En del av de gamla favoriterna går nästan bara att få på lite exklusivare restauranger.

Ibland har jag fått en sådan längtan efter rimmad oxbringa, men jag har inte haft lust att äta det vanliga rotmoset till. Kokboken föreslog en blandning av rotsaker, där jag tog ännu mer sorter. Basen var potatis som fick koka tillsammans med jordärtskocka, persiljerot och rotselleri (de två senare behöver koka en kvart längre). Jag pressade rotsakerna i min grova franska press, sate till en klick smör och såpass mycket av spadet att konsistensen blev som jag ville.

Såsen baserades på 4 dl av spadet från oxbringan som jag kokade ner till hälften, satte i 2,5 dl creme fraiche, en hav matsked dijonsenap och ett rivet grönt äpple. Körde det med mixerstav och redde upp det lite grann.

Det var gott om tid att pyssla med rotfrukter och sås medan oxbringan småkokade med lök, morötter, lagerblad, 10 vitpepparkorn. Det var en rejäl bit på 1,5 kg som fick koka i 2 1/2 timme.

Det var sensationellt gott. Rotfruktspotpurrit var klart godare än vanligt rotmos. Senapen i såsen gav ett spännande sting som förde tanken till pepparrot och som passade väl till äpplets och creme fraichens syrlighet.