Snacka om långkok, men det var värt det. Den här soppan har stått på önskelistan sedan hustrun kom hem från en resa till Toscana häromveckan. Jag hittade snabbt ett recept i Dagens Nyheter. Det dröjde eftersom det inte var så lätt att få tag på grönkål. Till slut blev det savoykål.
Jag började redan igår kväll - två timmars koktid totalt. Sedan fick det stå över natten. I morse tillsatte jag rostat italienskt bröd, så har det fått stå under dagen. Och inför dagens middag så var det dags för omkoket, vilket tydligen är vad Ribollita betyder.
Wow! En sådan soppa, fast den skall ju serveras så tjock att den snarare är som en gryta. Vilka smaker!
4 kommentarer:
Det där är min favvosoppa nr1. Ringla mycket (eller i alla fall lite) olivolja vid serveringen och det blir bara så gott!
Underbart gott men skippa buljongtärningen, kan inte förstå att matskribenter envisas med att använda något som likriktar smaken så mycket. Desstuom så brukar man ta bara vatten här när det finns så många grönsaker som sätter smak på det hela. fast egentligen skriver jag inte här för att gnälla på DNs recept utan jag tänkte fråga en sak, jag kommer upp till Sverige i mitten av januari ungefär, vill du att jag ska ta med mig svartkål som är det som absolut ska vara med i Ribollita? Jag vet att det inte går att få tag på i Sverige (fast jag har sett den växa på Botan i Uppsala), jag kan ta med mig en bunt och skicka, den håller nog om jag är snabb! fast det går ju bra med grönkål o Savoykål med men om du är intresserad så gör jag det gärna!
Som så ofta i toscanska recept börjar man Ribollitan med en skiva fläsk rökt/eller rimmat eftersom det är svårt att få tag på pancetta i Sverige.
lycka till
Intressant tips, jag har bara lagat helt vegetarisk ribollita. Numera odlar vi egen svartkål. Jag har också köpt det gigantiska standardverket "The Silver Spoon" med italienska recept.
Skicka en kommentar